Jag undersöker aktiekurser i samband med utdelning i syfte att få reda på om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jämfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa länder påverkats av Kortsiktiga investerare. Studien omfattar data från små börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under åren 2002-2004. Jag använder den så kallade ex-dividend-dag-metoden för att mäta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera Kortsiktiga investerares påverkan på aktiepriserna under utdelningsperioden.Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde på frånvaron av utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte påverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fås för deras påverkan på de finska aktiepriserna..

Redovisning är en viktig informationskälla för investerare i deras beslut om att köpa, sälja och behålla aktier. Det är således av vikt att denna information är tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ?Panelen för övervakning av finansiell rapportering?, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle läggas ned.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar.Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. .

Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som används av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar även olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa från varandra. Vi har utifrån teorin kategoriserat de informella investerarna utifrån de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har ställt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende på vilken kategori en informell investerare tillhör.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de kortsiktiga utbudspriselasticiteterna med avseende på massaved och sågtimmer, efter den nya konkurrenslagens ikraftträdande. Utbudsfunktionen antas vara en Cobb- Douglas, homogen av graden ett. OLS används för skattning av de kortsiktiga utbudsparametrarna. Slutsatsen av studien är att fluktueringarna vad gäller utbudspriselasticiteterna är så pass små, att några synbara effekter av lagändringen därför inte kan göras. En annan slutsats av resultaten, är att sågtimmer är att betrakta som komplement till massaved, då priset på massaved ökar..

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl.

Bakgrund:Handeln på aktiemarknaden har den senaste tiden genomgått en teknisk utveckling och blivit mer lättillgänglig för flera. Här verkar aktieägare med förhoppningen om att skapa en överavkastning på aktiemarknaden. I motsatt förhållande finns det studier som menar att det inte skulle finnas några möjligheter till överavkastning. Därmed blir det intressant att undersöka huruvida nyckeltal kan förklara avkastningen för dagens aktiebolag.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur väl nyckeltal förklarar den kortsiktiga avkastningen hos tillväxt- respektive värdebolag. Detta för att komma fram till om något nyckeltal är mer användbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen för tillväxt- eller värdebolag.Metod:Studien bygger på en kvantitativ metod där tre nyckeltal har analyserats med hjälp av enkel linjär regression.Resultat:Studiens resultat konstaterar att nyckeltalet, avkastning på totalt kapital, är mest användbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen hos tillväxt- och värdebolag.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Vi har valt att undersöka hur nyemissioner påverkar aktiekursen. Detta eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal nyemissioner på stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ eventstudie av ett antal nyemissioner genomförda på stockholmsbörsen mellan åren 2000-2007. I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och bransch för att därigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra konkreta slutsatser beräknades, med hjälp av ett t-test, konfidensintervall för de olika kategorierna fram.

Den finansiella teorin om effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrågasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenpräglar många investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtänkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenägenhet påverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för så kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantänkas påverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion är att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förväntningar, då riskbenägenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat på de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett växande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett växande antal rekommendationer i media och uppmärksamhet bland investerare.Många som investerar har någon gång oroat sig över att investera rätt. Därför kan man fråga sig själv om de rekommendationer som vi intar från affärstidningar och Internet har något värde för investerare.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

I denna uppsats diskuteras sambandet mellan risk, marknadseffektivitet och volatilitet. En studie görs för att se om volatiliteten (kursrörligheten) har ökat i enskilda aktier under tidsperioden 1988-1999. Vidare behandlas vilka faktorer som kan ge upphov till volatilitetsförändringar, vilka konsekvenser en förändrad volatilitet får för olika typer av investerare samt om utvecklingen är förenlig med EMH (den effektiva marknadshypotesen).Studier av volatilitet är intressanta p g a den risk som uppstår för olika marknadsaktörer vid en ökad volatilitet. Uppstår felvärderingar på aktiemarknaden finns även risk för att kapital fördelas på ett sätt som inte är optimalt. I stora drag kan man definiera begreppet volatilitet som ett mått på hur stor osäkerheten är inför den framtida kursutvecklingen för en aktie.

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ?skydda? sig från konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint.